Elektra är den första singeln från Freedom, den nya skivan med Refused som kommer i sommar.
Den låter nästan ännu fetare än jag minns den från i lördags!
Det här kommer bli så jäkla bra.
Elektra är den första singeln från Freedom, den nya skivan med Refused som kommer i sommar.
Den låter nästan ännu fetare än jag minns den från i lördags!
Det här kommer bli så jäkla bra.
Jag tror minsann att Anton försökte få till en dejt mellan mig och en av hans fotbollspolare i dag! Det började finfint, jag fick följa konversationen på Facebook, men kraschade pang bom bang när herrn i fråga fick veta att jag är straight edge och han är så kär i öl. Vilket egentligen inte är ett problem? Nämn en kille som inte dricker öl! Han gillade tydligen öl jätte jätte mycket.
Efter lunchen twittrade jag om att jag hade blivit brädad av bärs. Ack! Den här konversationen följde:
Sara: Jävla öl.
Jag: Öl alltså.
Sen fick jag ett meddelande från en vän som vill att jag ska förgylla hens liv med mitt dejtande på en hemlig blogg. Det lät väldigt Sex and the City-romantiskt, hurra, men det skulle ju vara helt meningslöst. Jag dejtar väl inte? Eller?
Jag har varit tillsammans med en och samma kille en tredjedel av mitt liv vilket innebär att jag är rätt van vid att vara ett par. Nu är jag singel och har landat i att bara vara jag vilket funkar fint men ibland längtar jag såklart efter någon att kramas med.
Har inte tänkt på det innan men tvåsamheten är ju inte riktigt så få. En svärmor, en svärmormor, en svägerska, diverse husdjur, diverse barnbarn, bästa vänner, kollegor, vilka de än må vara så är det en hel familj extra man får på köpet när man är ett par, vare sig man vill det eller inte.
Kanske är det därför det ibland känns lite ensamt. Hur många kramar går man miste om egentligen?
Uppdatering! Åh, påfyllning!
@rockspindeln Kram!— Joacim ✖ Winqvist (@ruggighund) September 1, 2012
@rockspindeln KRAM!— Oskar Dahlbom (@oskardahlbom) September 1, 2012
Som singel har jag ärligt talat svårt att glädjas åt par som sitter och hånglar i en busskur i regnet. Kan inte riktigt unna någon annan att få hångla om jag inte vet att jag också kommer få göra det. Överlag är jag nog en ganska dålig singel. Jag vet helt enkelt inte hur man gör, kan inga sociala regler och förstår mig inte på tillfälliga förbindelser.
Från mina killkompisar kring 30-års strecket som är singlar får jag lära mig att 20-åringar är så bra för att de är kravlösa. Det är ett ord som alltid dyker upp när 20-åringar kommer på tal. Kravlösa. Jag har svårt att tro på det. Ingen människa är kravlös. Men jag har funderat på det och kanske innebär det att tösernas krav på dessa karlar är mindre än vad deras 30-åriga diton är. Han ska ha ett jobb. Någonstans att bo. Vilken kille!
Sen spelar det inte så stor roll att de inte har några gemensamma referensramar eller att hela den nya umgängeskretsen precis gått ut gymnasiet, det är ju bara tillfälligt. Kravlöst. Pratade om detta med Karin och Sara för ett tag sedan men det är först nu när jag hör det på fullt allvar som jag inser att jag lär mig något nytt om min generation. Det går till såhär.
Jag är inte 20 år och kommer aldrig mer att bli. Och jag har krav, särskilt på kommunikation. Kanske går det att finna lyckan genom att söka ungdomen i någon annan. Eller i att slippa ta beslut om att skaffa barn genom att bli ihop med ett barn. Men 20-åriga pojkar har jag ingen som helst lust att hångla med. Minns du inte VM 1994 så får det va.
I veckans program av P3 Browser pratar vi om kärlek på www och Karin, Gabriel och jag både skrattade och fick en tår i ögat av det fina inslaget om Twitter-paret som sänds i början, missa inte det!
Sen får jag tips av en expert på hur jag ska tänka när jag skriver en profil på valfri dejtingsajt baserat på en telefonintervju som vi gjorde förra veckan. Det är absolut inget jag har funderat på att någonsin göra men jag ställde gärna upp som försökskanin. Sen fick jag förstås sitta där med skämskudden på så att Karin tyckte synd om mig men det blev rätt bra…särskilt eftersom jag verkligen tycker att det är mysigt att titta på rådjur som betar utanför fönstret och står för det.
Av någon anledning kom vi in på att jag är väldigt nöjd med mig själv och trivs väldigt bra med mig själv, något som låter väldigt knasigt när man säger det högt. Men det är verkligen så och jag tror att det har med åldern att göra, att äntligen vara bekväm med sig själv och inte vilja ändra på något. Jag får en kommentar om det, att det är dumt att vara översjälvständig när man söker efter en partner, men det är ju faktiskt inte det jag gör. Jag söker inte efter någon, tvärtom vill jag vänja mig vid att var singel. Men som min vän Maria sa, om jag någon gång vill söka efter en partner kan det ju vara fint att få nämna det i radio.
Kommentera gärna på Twitter med #P3Browser eller skriv direkt till @P3Browser! Givetvis finns vi även på Facebook. Om bara några minuter, kl 18:03, kör vi igång. Lyssna då!
© 2024 Helen Alfvegren
Tema av Anders Noren — Upp ↑