Helen Alfvegren

Djur, yoga och jämställdhet

Etikett: Jordbruksverket

Snälla skriv på för smågrisarnas skull!

Ängavallen maj 2017

Sveriges Grisföretagares djuromsorgsprogram

Om du följt min blogg kanske du minns att jag skrev om Sveriges Grisföretagare för första gången i början av 2014. Kultingarna kommer i kläm (19 feb), Att fixera suggor är djurplågeri (27 mars) och Respektera deras liv istället för att kalla dem ”svenskt kött”.  Det började med att Mattias Espert, en av Sveriges största grisuppfödare, ville minska kultingdöden på 18%, bland annat genom att bura in suggan och vänja av kultingarna tidigare, redan efter tre veckor mot dagens fyra. Inte för att det är synd om alla kultingar som rutinmässigt dör utan för att de ses som pengar i sjön.

2015 fortsatte jag skriva om Sveriges Grisföretagares ”djuromsorgsprogram” i inläggen Djuromsorgsprogrammets plågeri (3 feb), Kan det vara en win-win-situation att slå ihjäl grisar vid födseln (24 feb) och Bakhuvudet mot betongen (25 feb). Vi kanske kan konstatera att jag inte var det minsta imponerad av att plåga suggan ännu mer så att storbönderna skulle få ihop sin ekonomi gentemot konkurrenterna.

Jordbruksverket föreslår tidigare avvänjning

Snabbspola till hösten 2017. Nu har ett av Sveriges Grisföretagares initiativ, att ta kultingarna ifrån sin mamma vid tre veckors ålder, på nytt kommit som förslag. Denna gång med Jordbruksverket som avsändare. Samma myndighet ska ta hänsyn till både näringsliv och djurskydd. Djurens Rätt kommenterar att Jordbruksverket låter näringsintressen gå före djurskydd och SVT rapporterar om Hård kritik mot nya regler för grisuppfödning. Till och med en grisuppfödare tycker att Fyra veckor är lagom. Det handlar inte bara om att smågrisarna riskerar att drabbas av beteendestörningar vid så tidig avväjning, sjukdomsrisken ökar också, vilket i sin tur ofta leder till ett ökat antibiotikaanvändande.

Jämför med kattungar som Jordbruksverket rekommenderar ska stanna hos sin mamma i tolv veckor. Tre ynka veckor tillsammans, innan det är dags för suggan att producera fler kultingar.

Så vad säger då jordbruksministern?

Bucht stöttar förslag om tidigare avskiljning av griskultingar:

”Jag har ingen anledning att ifrågasätta Jordbruksverkets bedömning i denna fråga utan litar på att de föreslagna reglerna inte tummar på de djurskyddskrav vi har.”

Jag är inte det minsta förvånad över att Bucht sviker grisarna – ställer sig bakom tidigare avvänjning av smågrisar men det här innebär att Jordbruksverket har kört över en majoritet av sina reminissinstanser. Så dåligt skött.

Så vad kan vi konsumenter göra?

Upprop för smågrisarna

Djurens Rätt lanserar upprop för smågrisarna som du kan skriva på och dela till dina vänner! Tveka inte, det gäller särskilt dig som fortfarande äter gris eller gelatin. Suggan producerar kultingar på löpande band för att du betalar för det.

Skriv på!

Skriv på!

Skriv på!

Uppdatering

”Det finns inget stöd för att påstå att studien vi granskat visar att den diande suggan och smågrisarna mår bättre av att smågrisarna avvänjs tidigare än i dag. Har Svenskt Kött verkligen läst rapporten?” Det skriver Stefan Gunnarsson och Per Wallgren, utvärderare av Kontrollprogram för svensk grisuppfödning, i ett debattinlägg.

Det förenklade beteskravet träder i kraft i dag

Kor på Ängavallen helalf.se

Vårt svenska djurskydd är en balans mellan böndernas lönsamhet och djurens lidande. Jordbruksverket, som ansvarar för djurskyddet, anser – efter påtryckningar från en bransch, som trots miljontals och åter miljontals kronor i bidrag och subventioner från staten och EU, är i kris – att kravet på att mjölkkorna ska få komma ut och beta är ett hinder för böndernas långsiktiga lönsamhet. Samtidigt vet de mycket väl att utevistelse gynnar djurens hälsa och naturliga beteende.

Hur ska Jordbruksverket få den här ekvationen att gå ihop?

Så här!

Från och med i dag den 15 maj förenklas beteskravet, för bönderna. Du vet, de som till skillnad från korna har en röst. Det finns inte längre några krav på hur mycket betesmark varje ko ska ha, så det kan komma att krympa. Det finns inte längre några krav på att korna ska få komma ut i en sammanhängande period, utan istället de dagar som passar bonden bäst. Det finns inte längre några krav på planering eller journalföring över vilka kor som får komma ut, vilket gör det är omöjligt att kontrollera att lagen följs.

Under sommarhalvåret får svenska mjölkkor komma ut 60, 90 eller 120 dygn, beroende på var i landet de bor. Men ett dygn för en ko är, enligt Jordbruksverket, bara 6 timmar långt. 60 dygn (1440 timmar) blir för en ko 360 timmar. 90 dygn (2160 timmar) blir 540 timmar. 120 dygn (2880 timmar) blir 720 timmar.
På ett helt år.

Det tycker jag är för jävligt.

Samtidigt så fortsätter mjölkindustrin att trycka på svenska mervärden som öppna landskap, kosläpp, reklambilden av betande kor som i Bregottfabriken och svenskt kött. Visste du att 65% av all svensk köttfärs kommer från mjölkkor som slaktats vid fem års ålder då deras kroppar anses uttjänta enligt mjölkindustrins mått på lönsamhet, trots att de är fullt friska i övrigt?

Hur ska svenska konsumenter få den här ekvationen att gå ihop?

Säg du, som har en röst.

Klimatsmart politik

En ulv i fårakläder

”Ibland är det såhär, att ulvar kan klä sig i fårakläder och då kan speglingen bli lite annorlunda.”

Blicken.

Det är något väldigt symboliskt som händer här på interpellationsdebatten om Minskad köttkonsumtion. Den vita kränkta mannen, lantbruksminister Sven-Erik Bucht som nyligen var i blåsväder efter sitt uttalande i Matens pris, erkänner visserligen att svenskarnas köttkonsumtion måste minska men vägrar lägga ner stridsyxan utan tar istället till både retorik och härskartekniker för att trycka ner de som han ser är emot honom. 

I det här fallet SRs reporter Daniel Öhman som i klippet från riksdagsdebatten, på riktigt, kallas för en ulv i fårakläder (trots att Daniel inte finns på plats för att bemöta det och redan har synat hans makthavarknep) och så ”vegetabilierkramaren” Jens Holm (V) som har kallat till utfrågning. Klart sevärt!

Det viktiga ämnet som behandlades i Matens pris hamnar tyvärr i skuggan av Sven-Eriks lismande varggrin och den spydiga kommentaren han kläcker ur sig känns både mediafientlig och olustig på samma gång. Precis den nivån vi väljare har vant oss vid att vissa politiker sänker sig till.

Bucht är här sinnebilden av en man med makt som känner sig förlöjligad och vägrar erkänna sin okunskap. Det här måste vara en politikers allra sämsta egenskap? Jag är så oerhört ledsen över att han har så mycket att säga till om för svenska djur.

Jordbruksverket gör en kovändning

Skärmdump från DN

Härom veckan, i samband med att Bucht var på tapeten, intervjuades Jordbruksverket om svensk köttproduktion i DN. När deras representant påstod att många (svenska) djur får gå ute bad jag Jordbruksverket förtydliga vilka djur som menas. Av de 100 miljoner landlevande djur som slaktas per år i Sverige är nästan 90% kycklingar (utan utevistelse) och 2,5 miljoner är grisar (utan utevistelse). Jordbruksverket påstod då att de hänvisade till nötkött, snarare än produktionen och konsumtionen av kött som ju nämns i frågan ovan, och la till att korna ger oss ett extra värde genom öppna landskap och biologisk mångfald.

Varför inte bara erkänna att deras uttalande hade kunnat vilseleda konsumenter?

Den här veckan visade det sig att Jordbruksverket är med i en arbetsgrupp som förespråkar en halvering av beteskravet till ynka två månader vilket skulle påverka 85% av våra svenska kor (och landskap). Vilken kovändning från alla mervärden utevistelsen bjuder på? Givetvis är det Jens Holm som ligger på även här. Min förhoppning är att han blir jordbruksminister en vacker dag.

Lästips!

Hur ska konsumenter kunna göra medvetna val för att rädda klimatet när felaktiga citat i våra största dagstidningar inte rättas till och våra politiker inte vågar röra köttet? Bilar, flyg, energi, cigaretter, alkohol, allt annat beskattas högt och markeras tydligt med information om hur det påverkar oss människor och planeten. Men köttet, som påverkar klimatet mest och djuren främst, ses fortfarande av många som ett individuellt val. Alltså, för människan.

Ministern backar om köttet: ”Skulle vara bra med lägre köttkonsumtion”

Feminister och djurrättare behöver varandra

Baljväxterna är här för att stanna

Därför älskar vi bacon och hatar veganer

Nej det finns inget ”fint” och bra kött

Forskare: klimatmålen kan inte nås utan minskad köttkonsumtion

Matens pris av Daniel Öhman och Malin Olofsson

© 2024 Helen Alfvegren

Tema av Anders NorenUpp ↑