Vaniljglass, chokladglass, jordnötter och hemmagjord kolasås. Bara säger! Det går att ha på chokladsås också, om man har någon sådan hemma.
Så här gör du kolasåsen!
1 paket sojagrädde (Oatly eller Alpro)
1 dl socker
1 dl ljus sirap
1 msk vaniljsocker
50 gram mjölkfritt margarin (Carlshamn eller Flora, som numera är veganskt)
Koka på medelvärme i 20-25 minuter. När du har den konsistens du vill ha blandar du i 50 gram margarin. När det har smält är det klart att servera!
Jag tänker att januari är en bra tid att ta bilder på olika yogaposer så att man senare under året kan jämföra om de har utvecklats på något sätt och hur.
Och ja, tajtsen fick följa med hem!
Tyvärr är det så kallt hemma hos mig att kroppen är stelfrusen så jag avvaktar lite. Måste också komma på vilka positioner det är jag vill hålla lite extra koll på. Kanske en handfull favoriter? Eller några supersvåra positioner som jag gärna vill nå?
En sak har jag i alla fall beslutat. De bilder jag tar under året kommer först och främst hamna här på bloggen och inte på Instagram eller Twitter. Mina funderingar har resulterat i att jag kommer lägga upp två bilder i månaden på Instagram, inspirerad av min kille trots att han inte vet om det. Här är alla inlägg sökbara, kategoriserade och enkla att hitta ur ett historiskt perspektiv.
Efter så många år i sociala medier känner jag att bloggen är ett svårslaget medie. WordPress uppdaterar inte sina användarvillkor för att tjäna pengar på mig, de säljer sig inte till högstbjudande och framförallt ger de mig en kreativ frihet i både text, bilder och länkar som är oslagbar. Här slipper jag moralkakor från amerikanska företag, halvnakna konton som vill följa mig (Instagram är helt galet nu?) och inga troll väser efter uppmärksamhet i kommentarsfältet. Tack och lov.
Givetvis kommer jag gilla och kommentera andras bilder på Instagram som vanligt. Men i helgen kände jag mig för första gången inte intresserad av att scrolla igenom mina feeds från början till slut. Det har aldrig hänt förut. Jag har tröttnat på att prata om saker jag anser viktiga, om och om igen, utan att få något svar på Twitter. Bloggen kanske ses som en monolog eftersom kommentarsfält är lite krångligare än vanliga replys men ärligt talat är det precis vad sociala medier blivit också. Vi pratar och pratar men vi har slutat lyssna.
För min egen skull vill jag ändå dokumentera delar av mitt liv som jag tror att andra kan uppskatta. Så att jag senare kan jämföra om jag har utvecklats på något sätt och hur.
Nu har Bagarn börjat sälja semlor för 28 kronor stycket så håll ett öga på deras Facebook-sida! Grädden har ett perfekt fluff, det tjocka lagret mandelmassa är knaprigt av mandel med precis lagom sötma och brödet smakar nybakat. Högsta betyg med andra ord!
Vi är vana vid att se katter dricka mjölk från en helt annan art än sin mamma men visste du att de är förtjusta i sojagrädde med? Med andra ord, högsta betyg från Bamse med!
I reklam för mascara används rutinmässigt lösögonfransar. I reklam för rynkcreme används rutinmässigt PhotoShop. I reklam för kött, mjölk och ägg används rutinmässigt bilder på glada djur. Även om vi vet att den bilden inte speglar verkligheten väljer nästan alla att tro på reklamen, vare sig det gäller längre fransar eller glada grisar.
I helgen kommer jag gå och se fotoutställningen Walls of Glass som bygger på bilder från svenska slakterier, tagna av fotografen Erik Lindegren. Jag uppskattar verkligen råheten i bilderna. Den nakna ärligheten. Att de är så rakt motsatta bilderna i reklamen. Det kommer i samband med utställningen hållas en föreläsning om grisarna i svensk köttindustri vilket jag ser fram emot. Så tacksam över att det förs ett samtal om det rutinmässiga lidandet, trots att så många blundar.
Lokal: Timmermansgatan 46-48 (Timmermansgården)
Fotograf: Erik Lindegren
Öppettider 18-20 december: Fredag 14-17, lördag 12-17, söndag 12-17
Föreläsning: lördag 14-15.
Fri entré
Vi kanske ses där?
Det är något särskilt med kreativa veganer. Som liksom pysslar sig till en bättre värld.
I senaste avsnittet av Veganprat berättar Staffans och Saras syster Kaisa om sitt projekt Vegandesign. Jag tycker att det är helt fenomenalt fint såklart. Det finns fler bilder på hemsidan och de får gärna spridas vidare!
Skillnaden mellan att ha genusglasögon och veganglasögon är mindre än man kanske kan tro.
Båda ser strukturella orättvisor. Båda får höra på löjliga argument som försvarar de orättvisorna. Miljontals individer påverkas av de här orättvisorna varje år. Av många anses de här orättvisorna till viss del vara oundvikliga. En del nämner genetiska orsaker som anledning. Mediebilden av orättvisorna upprör många men glöms sen bort av alla utan glasögon. Många blir irriterade över att behöva bli påminda och känner sig anklagade. Bådas resonemang bygger på statistik och fakta men bemöts inte så. Hån är mer regel än undantag. De som har glasögon anses vara extrema när allt pekar på att det är orättvisorna som är extrema. Precis som med genusglasögon går det inte att ta av sig veganglasögon.
Jag tänker på det när ICA-Loa försöker mjölka en ko i veckans reklamfilm. Han säger att vi ska vara tacksamma för allt som kossan ger oss. Mina genusglasögon trillar nästan av näsan när han säger att korna bjuder på så mycket godsaker. För vi tar. Vi tar hennes barn, vi tar hennes mjölk, vi tar hennes liv. Hon dödas när hon är 5 år istället för 25 år för att bli till köttfärs eftersom hennes kropp inte orkar producera en lika stor mängd mjölk år efter år – trots att hon är fullt kapabel att leva vidare.
Hon får stå instängd, ofta fastbunden utan möjlighet att vända på sig, under större delen av året. På våren samlas människor för att fira att hon får komma ut, snarare än att reflektera över att hon har stått instängd under så många månader – trots att det är hennes hud som värmer oss på vintern.
Så tänker jag automagiskt varje gång jag ser reklam för mjölk, ost eller yoghurt vilket kanske förklarar varför jag inte direkt charmas av Bregottfabriken även fast jag älskar kor.
Det är nästan alltid någon annan som sätter på oss glasögon. Du kanske har fått låna en bok, blivit tipsad om ett blogginlägg eller sett ett videoklipp som någon delat och sen upptäckt att du ser på världen lite annorlunda? Då sitter dina glasögon där de ska.
Fler kycklingar än något annat djurslag föds upp och dödas för kött vilket innebär ungefär 80 miljoner individer per år i Sverige. Alla pojkkycklingar som föds, de gula ulliga som syns i marknadsföringsmaterial som påskmust och vykort, sorteras ut direkt efter födseln och dödas eftersom de inte ger bonden några pengar. Somar skriver bra om det på Politism.
Den tillväxtinriktade aveln har gjort så att kycklingarna växer så snabbt att de får ont. Mängden ägg skiljer sig enormt från vad hon normalt skulle producera och de små liven utsätts för lampor som ska likna det ljus som kommer nu under våren, fast året om, nästan dygnet runt för att öka produktionen. Det är med andra ord inte ”naturligt” att äta vare sig ägg eller kyckling och det är ingenting ”människan har gjort i alla tider” under de här förutsättningarna. Kycklingarna får som du kanske vet aldrig träffa sin mamma och bor inomhus hela livet. På väg till slakt dör dessutom 150 000 individer varje år av skador, oöm behandling och syrebrist.
Så vad sägs om att skippa äggen i påsk? Och när du ändå är igång, låt lammet leva också! En äggochlammfri påsk, om inte annat för att de är så söta.
Du kommer inte tro det här receptet (om du är vegan så har djungeltrumman redan avslöjat det) men jag lovar att de inte smakar kikärtsspad!
1 paket kikärtor (ex Garant, Zeta, Go green)
1,5 dl socker
1/2 tsk citronsaft
1/2 tsk vaniljsocker
Gör såhär:
Vispa upp vatten från ett paket kikärtor tills bara skum återstår. Blanda ner socker, citron och vaniljsocker. Vispa sedan en längre stund tills det ser ut som vispad äggvita och bunken går att vända uppåner.
Klicka ut lagom stora maränger på en plåt, sen skjuts in i ugnen som är 100 grader varm och grädda runt 1,5 timme. Stäng sedan av ugnen och låt marängerna vara kvar tills både ugn och plåt har kallnat helt, det tar ungefär 2 timmar.
Servera med förslagsvis glass, bananer, växtbaserad grädde och chokladsås!
Såg du förresten Johans Chokladcuppies med passionsfruktmousse?
Vi betar av kokboken Mera vego här hemma och två av tre rätter har varit riktigt goda! Ovan, stekt ris med spetskål, morötter och currytofu, nedan en linsgryta med spenat och blomkål (som övertygade min vän Filip om att köpa ett ex av boken).
Lisa Bjärbo, en av författarna, avslöjade på Instagram att det kommer en uppföljare senare i år, Ännu mera vego. Såklart! Tipsade i kommentarsfältet om att ta med råd om hur man veganiserar alla rätter, det är ju så enkelt gjort! Håll tummarna!
Och jepp, alla rätter blir godare med jordnötter till!
Jag överlåter alltid bakandet åt min pojkvän men att rulla marsipanrosor är för roligt för att låta bli! Kika på den här filmen för tips!
Vi fyllde den med banan mosade med vaniljsås, jordgubbssylt och mängder av grädde. Receptet är från Kakboken utan ägg och mjölk, locket går att köpa i butik och rosen är gjord av vit marsipan som färgats rosa utan löss.
Stort grattis till min favoritvegan!
© 2024 Helen Alfvegren
Tema av Anders Noren — Upp ↑
