Via Marie hittade jag finfina Skool of Vegan som förklarar djurindustrin ur ett barns perspektiv, en väldigt tänkvärd strategi för att fundera på vad vi faktiskt utsätter djuren för.
Jag kämpar alltid med formuleringarna för att inte trampa någon på tårna. Det brukar ändå alltid sluta med att jag är rätt rak på sak, helt klart för att det är den kommunikationen jag uppskattar mest själv.
Missa inte heller sidan Mjölken som precis lika enkelt och pastellfärgat förklarar hur det går till när mjölk produceras i Sverige. Om det är något du inte vill stödja kan du kika på min istället för mjölk-guide!
Istället för komjölk kan du dricka cashewmjölk, kokosmjölk, havremjölk, sojamjölk, mandelmjölk, rismjölk eller hasselnötsmjölk. Tänk på att välja ett osötat alternativ om du ska baka eller använda den i maten! Veganska ostar finns i mängder, testa gärna Jeezly till att börja med, den är mild som en hushållsost!
Lagar du mat passar Oatlys matlagningsgrädde perfekt och till frukosten kan du servera yoghurt som smakar banan, citron och lime, blåbär, svartvinbär och vanilj, körsbär eller jordgubb och rabarber. Kika runt i mejerikylen så hittar du!
Den luftigaste grädden till tårtor eller pannkakor får du från Alpro och missa inte heller Oatlys supersuccé, creme fraiche gjord på havre. Perfekt att göra en kall sås av med lite citron, vitlök och kryddor.
Skriv ut eller ha med dig de här tipsen till affären om du vill äta mer djurvänligare produkter!
Theresa har en till genialisk serie på sin blogg, faktiskt den som hon höll på att skapa när vi började prata första gången! Till alla Stockholmsvegetarianer out there!
När en rovfågel ser en kanin agerar den instinktivt genom att jaga och döda den. När vi ser en kanin är vår största önskan att få klappa den. När en rovfågel ser en skadad kanin blir den glad över att maten är serverad. När vi ser en skadad kanin vill vi genast ta hand om den så att den blir frisk igen.
Byt ut kaninen mot en kalv, kulting eller kyckling. Bara för att vi kan äta dem, och har gjort det, betyder det att vi måste fortsätta göra det? Om vi varken har inbyggd killer instinct eller känner blodtörst, är vi verkligen menade att äta djur?
Varför blir vi inte hungriga av djurens lidande?
När vi ser hur bonden slår ihjäl den underutvecklade lilla kultingen mot betonggolvet, för att hon tack vare aveln växer för långsamt, borde det kurra i magen? När vi ser liggsåren på hennes mamma, som konstant tvångsinsemineras för att producera fler kultingar, borde vi bli hungriga? När vi ser de rädda ögonen på grisarna, som står hopklämda inne i lastbilen på väg till slakt, borde saliven rinna till? Men den gör inte det, eller hur?
Väldigt få personer klarar av att se på bilder och videoklipp från slakterier. Men de allra flesta klarar inte ens av att se på dagliga rutiner som visar hur djuren vi äter behandlas.
Är det nödvändigt för oss att äta djur?
Anledningen till att vi ändå äter köttbullar, bacon och kycklingbröst är för att vi medvetet har kopplat bort sambandet mellan slakt och smak.
Om vi såg någon slå ihjäl en griskulting skulle vi utan att tveka reagera. Därför har bonden satt upp en vägg för att skydda mot insyn. Den väggen är även där för att skydda oss. Vi vet visserligen om att han fortfarande slår ihjäl kultingen men tack vare väggen har vi en tyst överenskommelse om att äta kött inte ett (extremt) val vi gör tre gånger om dagen. Syns inte, finns inte.
Sanningen är ju att eftersom grisar står instängda hela livet skulle de här väggarna lika gärna kunna stå på ett industriområde inne i stan. Men det kanske skulle föra tankarna till vilken industri djuruppfödning faktiskt är? Låt oss inte glömma att de första väggarna till massuppfödningen av djur sattes upp först i början av förra århundradet. Vi har alltså inte ”alltid ätit djur” på det sätt vi gör nu. Vi har snarare aldrig ätit djur i den utsträckning vi gör nu. Tvärtom är tallriken framför oss bara en blinkning i historien med tanke på att vi nu snabbt måste minska vår konsumtion till ett minimun för klimatets skull.
Är våra smaklökar viktigare än ett liv?
Alla djur som föds upp för att bli till mat lider. Från att de fråntas sina föräldrar och möjligheten att utföra sina naturliga beteenden till mer grova, men fortfarande lagliga, övergrepp som inseminering och kastrering utan bedövning. Oavsett hur de behandlas under sina korta liv är det ett faktum att de dör för att vi tycker att ”kött är gott”. Även om vi själva inte leder in grisarna i gaskammaren, skjuter en bultpistol i pannan på kon eller skär halsen av kycklingen så är det vi som betalar för att det ska bli gjort. I förlängningen är det även våra pengar som bidrar till marknadsföringen av animaliska produkter som varje vecka försöker normalisera det.
En kyckling lever i 35 dagar, en gris i sex månader och en uttjänt mjölkko slaktas och blir till köttfärs när hon är runt fem år. Hur lång tid tar det för dig att äta en hamburgare? Är smaken du känner under tio minuter viktigare än hela hennes liv? Om du aldrig har tänkt på det här innan, när är det läge att göra det?
Hur förändrar vi normen om inte tillsammans?
Att vi äter djur beror på att andra äter djur. Argumenten för att inte göra det har aldrig varit fler än de är nu. Ju fler som flexar eller väljer vego, desto snabbare flyttas normen för vad som anses normalt.
Jag tror att de flesta instinktivt är veganer men att sociala normer och gamla traditioner har kommit i vägen. Vi älskar ju djur! Det viktigaste vi kan göra nu är att tillsammans ifrågasätta normen för att förflytta den, genom att agera på det som känns rätt. Oavsett mängden väggar som står i vägen.
I början av december skrev den fd fotbollsspelaren Glenn Hysén en krönika i Expressen där han påstod att Veganer äter bara frön och gräs. Det resulterade i att Gustav bjöd på veganska fish and chips som Glenn såklart tyckte var jävligt gott.
I början av januari skrev McDonald’s-kocken Johan Jureskog på Nyheter24 att Drömmen om en köttfri skola är rent nonsens med citatet ”Den romantiska bilden av ett totalitärt vegetariskt samhälle är en illusion. Har Sverige ens tillräckligt med grönsaker för att kunna förse landets alla vegetarianer?” Som att han som kommer från restaurangbranschen inte känner till att hälften av det kött vi äter i Sverige är importerat, vilket förklarar vår ökade köttkonsumtion de senaste åren.
Det märkligaste med de här männens bild är att den skiljer sig enormt åt mot hur utvecklingen för vegansk mat faktiskt ser ut. Senare i år kommer labbodlat kött säljas på restauranger i USA, en startup vill framställa komjölk utan kor, vi åt blödande hamburgare redan förra året i New York, Orkla har lanserat en fantastisk formbar färs, aqua faba används i allt från maränger till macarons, McDonald’s sålde 150 000 McVegan den första månaden i Sverige och Finland, vegansk majonäs går att få tag på hos närmaste COOP och Follow Your Hearts veganska äggersättning gör enkelt omeletter, pajer och äggröra.
Alla svenska livsmedelskedjor slåss om att lansera nya produkter som pulled havre, lupinyoghurt och pesto gjord på tofu istället för ost, etablerade varumärken fortsätter att imponera (Oumph-pizzan!), ”vegan” är den fjärde mest populära receptkategorin på ICA.se och i Stockholm är det fullständigt omöjligt att hinna med att besöka alla restauranger och caféer som numera erbjuder veganska rätter och fika – något som fått min vän Björn att erkänna att Stockholm gått om Malmö som Sveriges bästa veganstad.
Under förra året minskade dessutom svenskarna sin köttkonsumtionen med hela 2,6 procent, den största minskningen sedan 1990 enligt Jordbruksverket. Tidningarna är fulla av larmrapporter om klimatet och forskarna är eniga om att en vegansk kost är den mest klimatvänliga.
Vegansk mat går nu från att ha varit en trend till en självklarhet. Det är den nivån vi ligger på och upp ska vi. Om Glenn, Jonas och Johan inte vill skriva om det säger det mer om dem än om den fantastiska utvecklingen de senaste åren.
Äter du djur för att bidra till öppna landskap och biologisk mångfald? Hur många av de 99 293 000 kycklingar, 3 108 110 höns, 2 526 500 grisar, 517 620 kalkoner, 411 020 nötkreatur, 251 200 får/lamm och 2 670 hästar som slaktades förra året hade ens betesrätt eller utevistelse?
En av mina mest delade tweets någonsin är denna som är en reaktion på ett väldigt trött argument för att fortsätta äta kött. Generellt kan man väl säga att det saknas kunskap om öppna landskap, biologisk mångfald och mängden djur vi slaktar årligen i Sverige.
Jag har nyligen upptäckt idéinstitutet Vethos som bedriver opinionsbildning ur ett veterinärt, etologiskt och etiskt perspektiv. De har riktigt bra inlägg i ämnet om du vill få ett nyktert perspektiv!
Redan för tre år sedan föreslog jag att verbet veganisera skulle in i ordlistan. I år har det så äntligen fått plats i Språkrådets och Språktidningens årliga lista över nyord!
Veganisera
att göra en vegansk version av en maträtt som traditionellt innehåller animaliska produkter
Exempel: Men nu till att veganisera den svenska pannkakan! Mjölken är det första vi byter ut och jag föredrar osötad sojamjölk, men det är en smaksak. (Hembakat, 24 augusti 2017)
Veganuari
Det tajmar fint med att Djurens rätt nu tar Veganuary till Sverige, dvs en veganiserad version av januari där du skriver upp dig på en lista och löpande får veckomenyer, erbjudanden och inspiration direkt i din inkorg. Perfekt för dig som vill testa att äta veganskt men inte riktigt vet hur.
Här kan du anta utmaningen och skriva upp dig för att delta i Veganuari! Ha så kul!
Inför jul är det sådan lyx att bara välja och vraka bland Karolinas julrecept för jag vet hur hårt hon har slitit för att göra varenda ett perfekt. Har du inte redan Julboken utan ägg & mjölk kan jag varmt rekommendera ett köp! Särskilt med tanke på att så få ex finns kvar.
Vegansk gräddkola
3 dl iMat matlagningsgrädde (Oatly)
3 dl strösocker
1,5 dl ljus sirap
50 g mjölkfritt margarin (ex Carlshamn)
1 nypa salt
(1 citron om du vill)
Koka ingredienserna i en kastrull på medelvärme under omrörning tills smeten tjocknar och håller för ett kulprov. Om du vill att kolan ska få smak av citron, pressa i den mot slutet av koktiden. Räkna med minst en halvtimme och använd en termometer om du har, den ska visa cirka 120 grader. Täck en form, 15×15 cm, med bakplåtspapper och häll i den varma kolan. Jag hittade bara en form hemma som var 20×15 cm så jag, vars mellannamn är MacGuyver, tog en plastflaska och la under bakplåtspapperet för att gränsa av formen, det funkade fint! Låt kolan svalna innan du klipper eller skär den i önskad storlek. Använd bakplåtspapper för att paketera kolorna separat och förvara svalt fram till jul – eller så länge de räcker!
I veckan hade vi en två dagars workshop på jobbet med vår reklambyrå där även vår mediebyrå och Acast medverkade. Vi fick bland annat lyssna på en föreläsning om storytelling som gör skillnad för företag. Givetvis kom Nike och Apple upp som exempel, vad sägs om deras legendariska film Think Different.
Storytellings kärna
Kort summerat bygger storytelling på att vi genom våra berättelser skapar en relation med mottagaren – som för företag kan öka engagemanget och tydliggöra varumärket – om vi upplevs som äkta, relevanta och intressanta. Det gäller ju även för privatpersoner i sociala medier, tänker jag nu.
Då påpekade jag att det finns ett tydligt samband mellan Think Different-filmens budskap (”Jag tänker utanför boxen, om jag köper Macintosh”) och deras lojala målgrupp (”Jag tänker utanför boxen, som har en Macintosh”) – men jag reagerade direkt på att filmen lyfter alldeles för få kvinnor för att fånga mig. Det kanske delvis är därför jag, som både har Mac och iPhone, varken identifierar mig med varumärket (produktionshetsen!) eller känner mig särskilt lojal?
We humans crave satisfaction that comes when our identities are understood.
Bob Deutsch
Stämmer allt du fått lära dig om mjölk?
Däremot tyckte jag att exemplen på storytelling påminde mycket om min egen relation till Oatly. Hur reklamen jackar i mitt eget narrativ och förstärker det jag själv står för. Minns du att jag skrev ett blogginlägg för bara några dagar sedan om att låta Oatly bjuda in skolklasser till havreskörd? Deras nya reklamfilmer har i princip läst mina tankar. Eller jag deras? Vilket som!
Reklam i världsklass
Utöver filmerna har de även skapat för- och motboken, ett diskussionsunderlag om mjölk, något som ligger mig oerhört varmt om hjärtat. Om du inte orkar ladda ner PDFen kan du läsa alla påståenden och argument på deras kampanjsida Mjölken i skolan. Det här är reklam i världsklass, även om det i princip är noll kvinnor i filmerna, harkel!
Copyn är en ren njutning att läsa. Hatten av!
De använder exakt samma argument som jag använder, kanske inte så konstigt med tanke på att de baseras på fakta, men – och tro mig här – det är unikt att fakta används i reklam för mjölk. Alla stortavlor på stan som påstår att mjölken smakar gott för att kossan mår bra står mig upp i halsen.
Så det är ganska uppenbart varför den här typen av reklam går hem hos mig, eftersom den förstärker det jag redan står för. Men de använder sig även av en del andra knep!
The Seven Basic Plots
Christopher Booker har skrivit boken The Seven Basic Plots (De sju grundläggande handlingarna) som baseras på över trettio års forskning och summerar sju stycken handlingar, eller intriger, som ständigt återkommer i filmer, serier, tv-spel – och i reklam.
Overcoming the Monster – Att vinna mot monstret (David vs Goliat, Super Mario)
Rags to Riches – en framgångshistoria (tänk Askungen eller alla collegefilmer där den nördiga tjejen får en make-over)
The Quest – Sökandet (Harry Potter eller Sagan om ringen)
Vogaye and Return – Resan och återkomsten (liknande The Quest men här är hemkomsten extra viktig då vår hjälte har genomgått något livsavgörande under resans gång, tänk Alice i Underlandet eller Hitta Nemo)
Comedy – Humor (såklart)
Tradgedy – Tragedi (konceptet används ofta av välgörenhetsorganisationer. Tänk även Romeo och Julia!)
Rebirth – Pånyttfödelse (någon vaknar ur koma, ex Törnrosa eller Snövit)
Jag tycker att Oatlys filmer har både 1 och 5. Skrattade rätt ut härom kvällen när Patrik Baboumian, en av världens starkaste män som givetvis är vegan, klättrar in genom fönstret för att klå ner djurmjölkens representant. Heja Patrik! Och heja Oatly!
Jag vet från erfarenhet av Apple-nördar att den här typen av hyllning är outhärdlig att utsättas för men jag kan inte rå för att älska reklam när den är så här exceptionellt bra. Enligt mitt narrativ såklart.