ICKE-VÅLD
Det är så fint att många blir veganer eller vegetarianer när de börjar yoga, som en naturlig del av yogans icke-vålds princip Ahimsa. Jag läste Jacobs tankar om att äta kött och blev inspirerad till att skriva ner mina egna, som vegan. Det kanske ska sägas att jag nästan är buddhist när det kommer till djur – jag plockar försiktigt bort flugor som fastnar i ögonvrån när jag cyklar och aktar mig noga för att inte trampa på sniglar, grodor och daggmaskar när det regnat ute. För mig är Ahimsa inte förenligt med att ta någons liv, oavsett djur, men det är bara en av många, många anledningar till att inte äta kött.
KLIMAT
Vegansk mat är utan tvivel den mest klimatsmarta enligt forskare. Djurindustrin står för en större klimatpåverkan än hela transportsektorn, tillsammans. En femtedel av växthusgasutsläppen i Sverige kommer från den mat vi äter och av det står kött och mejeriprodukter för 75 procent. Här har vi chansen att ta ansvar tre gånger varje dag, när vi äter.
- Veggie-based diets could save 8 million lives by 2050 and cut global warming
- Chalmersforskarnas råd: ”Bli vegan och rädda klimatet”
- UN urges global move to meat and dairy-free diet
RESURSSLÖSERI
Visste du att 90% av sojabönorna som importeras till Sverige används som djurfoder till kor, grisar och kycklingar? Istället för att bli till växtbaserade kött- och mejeriprodukter till oss människor. Tyvärr skövlas regnskogen för att bli odlingsmark och dåliga arbetsförhållanden där är regel snarare än undantag. Att vi ger den mat vi själva kan äta till djur för att de sen ska bli mat är ett slöseri med jordens resurser då djuren äter och dricker mängder mer än den mat de resulterar i. En svensk ko dricker exempelvis 150 liter vatten om dagen. Detta slöseri gäller även odlad fisk som liksom de andra djuren matas med just fisk. Här finns möjlighet att mätta fler magar än de vi föder upp för slakt.
- Sojabönor till svenska kor skövlar Amazonas
- Soja – en viktig proteinkälla
- The Facts
- Vattenintag och kokomfort
- Törstig hamburgare värsta vattenslukaren
EFTERFRÅGAN
Ofta rättfärdigas dödandet av djur med att de har levt ett bra liv, även fast de slaktas när de bara är barn. Av de 100 miljoner landlevande djur vi slaktar i Sverige varje år är ungefär 92,5% grisar och (majoriteten) kycklingar, dvs djur som idag inte har rätt till utevistelse. Då ekologisk produktion kräver detta för djuren (4 månader per år samt tillgång till rastgård) innebär det att färre djur skulle kunna produceras, för vi har helt enkelt inte ytan för det, vilket inte skulle möta den efterfrågan som finns idag. Särskilt inte med tanke på att köttätande fortfarande ses som ett högst personligt val och priset är en viktig faktor för många.
- Djur i livsmedelsindustrin
- KRAV 5.5.3.1 Utevistelse och bete (fjäderfän)
- KRAV 5.4.3 Utevistelse och bete (grisar)
- Ekologiska grisar
BÖNDER
Import är inte något negativt i sig då det bidrar till att stötta bönder i andra länder. I Sverige odlas redan baljväxter, ärtor, havre mm och företag som Oatly, Anamma och Vegme erbjuder växtbaserade kött- och mejeriprodukter till konsumenter över hela landet. Sojabönorna som används i veganska produkter importeras i regel från Europa, aldrig Amazonas. Utvecklingen av veganska produkter i vår del av världen går framåt och nordiska företag har tagit fram växtbaserat kött av både havre, vete och lupin. I livsmedelshandeln står veganska produkter för den absolut största ökningen det senaste året.
- Jannike Kihlberg: Både priset och smaken avgör valet
- ”Blommig korv” får stöd från staten
- Baljväxterna är här för att stanna
- En rejäl ökning av vegoprodukter enligt Svensk dagligvaruhandels kvartalsrapport
- City Gross i stolt samarbete med Vegme bryter ny klimatsmart mark inom Dagligvaruhandeln!
- Gröngödsling – En gammal och ekologisk metod som återför näring till jorden
HÄLSA
Folksjukdomar som cancer, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar är bevisat kopplade till vår köttkonsumtion men först när personer redan drabbats inser de vikten av att äta mer vegetariskt. Livsmedelsverkets rekommendationer om 500 g kött i veckan är tydliga men få äter bara fyra måltider (rött) kött i veckan. Här saknas politiska styrmedel – även om vi ser många kommunala köttfria initiativ inom både vård, skola och omsorg.
- WHO listar kött som cancerframkallande
- Kött och chark – råd
- Därför äter vi mer kött än vegetariskt – fast vi vet att det är dåligt
- Köttfri måndag
POLITIK
Svensken har ökat sin köttkonsumtion med 40% sen 1990. Trots det säger landsbyggdsminister Sven-Erik Bucht att regeringens kommande livsmedelsstrategi sannolikt inte kommer att innehålla en rekommendation om att minska konsumtionen av kött. Att jämföra med Kinas nyligen uppsatta mål: att minska landets köttkonsumtion med 50% till 2030. Av alla nyss nämnda anledningar.
- Landsbygdsminister: Köttkonsumtion inget miljöproblem
- En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet
- Bucht vill inte peka ut hur mycket kött vi ska äta
- Köttet är värsta klimatboven
- Köttkonsumtionen i siffror
- China is urging people to eat less meat — which could have a big climate impact
Namaste!