Just nu har Arla en kampanj för ekologisk mjölk, #LandetEkoMjölk, där de radar upp fina exempel på vad som har hänt sen den ekologiska mjölken introducerades. Ett exempel är att vår statsminister numera kallar sig feminist. Ett annat Anja Pärssons familj där bilderna på henne, frun Filippa och nyfödda sonen främst för tankarna till bröstmjölk. Jag skulle vilja påstå att den reklamfilmen saknar motstycke och framförallt all den relevans som upplysta konsumenter eftersöker.
Idag är Sverige inte bara ett öppnare och mer tolerant land i många avseenden, utan också det land där konsumtionen av ekologisk mjölk ökat mest i hela världen. Och vi tror att det hänger ihop. För grunden för ett bra och hållbart samhälle är omtanke. Omtanke till djur, natur och varandra. Oavsett om det handlar om sexuell läggning, kravmärkning eller mångfald på arbetsplatsen.
Reklam spelar roll, vare sig vi vill det eller inte, och reklamen för mjölk har under de senaste 30 år legat på den luddiga gränsen till folkhälsoinformation. ”Mjölk ger starka ben.” Den höga benskörheten nämns aldrig. Inte sällan används somriga bilder på ett nationalromantiskt landskap där korna betar i en hage utan slut. Dessa bilder används även på vintern. I övrigt får vi ingen information om var de, eller andra djur, är eller har det under resten av året. Samma sak med ekologiska produkter. Vi har genom reklamen fått lära oss att ekologiskt är bra men vi vet inte riktigt vad det innebär för djuren. De ”har det bättre”.
För att bena ut vad ekologisk mjölk innebär för korna och kalvarna (tjurarna nämns inte) har jag kopierat texten från KRAVs sida om ekologisk mjölk som LRF Mjölk hänvisade till på Twitter när jag frågade. Jag har fetat det jag tycker är viktigt att veta. Vi kan väl kika på den? Mina kommentarer är kursiverade.
Såhär produceras ekologisk mjölk
Ekologisk mjölk kommer från kor som fötts upp ekologiskt. I tankbilen och i mejeriet hålls den ekologiska mjölken hela tiden skild från övrig mjölk vare sig man gör grädde, fil eller något annat av den. På den ekologiska gården där korna lever ska de ha det bra och kunna bete sig naturligt. De ska också huvudsakligen få äta sådant foder som de är skapade för att kunna smälta.
”Bete sig naturligt.” En ko avlas fram för att producera så mycket mjölk som möjligt. Hon tvångsinsemineras för att producera kalvar och mjölk till människan men får inte umgås med sina barn. Under vinterhalvåret får hon stå instängd med djur hon själv inte har valt att umgås med. Hennes kropp anses vid fem års ålder vara uttjänt då hon omöjligt kan nå upp till de produktionskrav bonden har satt på henne men är ofta frisk i övrigt. Därför slaktas hon istället för att leva i 20 år till. ”Bete sig naturligt.”
”Äta foder de är skapade för att kunna smälta.” Vi får hoppas att människan är god nog att ge sina djur den mat som passar deras kroppar när hon valt att ta ansvar för deras liv.
Kons naturliga beteende
Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt för att t ex inrätta sig i flockens rangordning. Kor måste därför kunna gå ut på bete åtminstone under sommarhalvåret och kunna gå ut och röra på sig även på vintern. När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den och både ko och kalv mår bra av att kalven diar. Kalvar på en KRAV-certifierade gård får dia under minst ett dygn.
”Kon är ett socialt flockdjur som behöver röra sig fritt.” De väljer inte flock och under största delen av livet står de instängda utan möjlighet att kunna röra sig så mycket som de skulle önska.
”När kalven föds vill kon slicka den torr och skydda den.” Att en mamma tar hand om sitt nyfödda barn ser vi överallt i naturen. Enbart inom produktionen av djur har människan mage att kalla det naturligt att barnet tas ifrån henne under det första dygnet.
”Ko och kalv mår bra av att kalven diar. KRAV-kalvar får dia under minst ett dygn.” Den här typen av okritisk fakta summerar djurproduktion för mig och övertygar mig om att aldrig någonsin dricka mjölk eller äta mjölkprodukter igen.
Den ekologiska kon äter ekologiskt foder
Kor är idisslare och har fyra magar där fodret i tur och ordning omvandlas till näring med hjälp av bakterier och enzymer. Idisslares magar är anpassade att smälta fiberrika gröna växter och därför är grovfoder kors naturliga föda. Grovfoder växer på vallen och består av gräs och klöver som betas, torkas till hö eller konserveras till ensilage. De vita bollarna som ligger på åkrarna efter skörd är vall som konserveras till ensilage med hjälp av mjölksyrebakterier (som surkål) i den lufttäta balen. Ekologiska kor äter ofta mer grovfoder än kor som inte hålls ekologiskt.
Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk. En ekologisk ko mjölkar i genomsnitt ca 8000 liter mjölk om året, en icke-ekologisk ko ungefär 1000 liter mer. Många kor mjölkar över 10 000 liter om året. För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman. Därför behöver kon oftast också ett tillskott av mer koncentrerat foder som finns i t ex säd. Men om andelen koncentrerad näring i förhållande till grovfoder blir för stor, utsätts kon för påfrestningar som kan leda till hälsoproblem. I utfodringen vid ekologisk produktion förses kon med energi och protein till så stor del som möjligt genom grovfodret och måste då kunna äta stora mängder.
”Dagens kor producerar väldigt mycket mjölk.” På 1930-talet beräknades en ko mjölka runt 2 500 kg/ko och år. Nu (2011) är siffran runt 9 000. (Källa: Jordbruksverket) 2015 är siffran 10 000 liter enligt KRAVs hemsida. Detta räknas också som en del av kons naturliga beteende och avel nämns inte alls.
”För att kon ska orka med denna prestation behöver hon mycket energi och protein, som en högpresterande idrottsman.” Den här meningen får mig att vilja skrika rakt ut. Den bygger helt på människans KRAV på henne och ligger inte alls i hennes intresse. När hon inte ”orkar” längre belönas hon med döden.
”Ett tillskott av mer koncentrerat foder med hög andel näring i förhållande till grovfodret kan leda till hälsoproblem.” Hur kan vi få ut ännu mer mjölk ur den här kroppen? Vi leker med deras liv. Det absolut mest intressanta med detta är att hon sliter hela sitt liv för att producera en produkt som säljs i princip gratis.
”Måste äta stora mängder.” Hon behöver också röra på sig mycket mer än hon har möjlighet till när hon är instängd inomhus men det skulle innebära att hon då behövde äta mer vilket är en kostnad för bonden. Kor kan utan problem vara ute året runt, vi har som bekant deras hud på oss som skydd mot kyla.
I mjölkproduktion som inte är ekologisk utfodras korna ofta med koncentrerat protein från sojabönor som importeras från bl a Brasilien. Där odlas sojan i ensidig odling med hjälp av kemiska bekämpningsmedel som skadar både människor och natur. Av sojan tillverkas sojamjöl med hjälp av kemiska extraktionsmedel. Sådant sojamjöl får inte ingå i ekologiskt foder. Däremot kan ekologiskt odlad soja ingå i foder till ekologiska kor.
Ekologiska gårdar strävar i stället efter att vara självförsörjande med så lite inköpt foder som möjligt. Minst hälften av fodret odlas på den egna gården. Fodret är helt ekologiskt odlat, dvs odlat utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
”Utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.” Att så mycket som möjligt av den mat vi ger till djuren odlas såhär är av intresse för människan då hon äter djuren och det de producerar.
Kalven
För att producera mjölk måste kon få en kalv varje år. Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet i en speciell kalvningsbox där de får vara ifred och lära känna varandra den första tiden. Den ekologiska kalven får dia minst 1 dygn för att få i sig den första näringsrika råmjölken. Den skyddar kalven mot infektioner. När kalven skiljts från sin mor får den leva i grupp med andra kalvar. Till minst 12 veckors ålder får den fortsätta att dricka riktig komjölk genom att dia en amko eller suga på en konstgjord spene. När kalven får riktig komjölk blir den friskare och växer fortare än om den föds upp på pulvermjölk. I icke-ekologisk uppfödning kan kalvarna få stå ensamma i små boxar och de får nästan alltid mjölk gjord på pulver. Medan kalvar på konventionella gårdar vistas inne i ladugården även på sommaren, ska kalvar på KRAV-gårdar släppas ut från det de är fyra månader gamla.
”För att producera mjölk måste kon får en kalv varje år.” Ingen kommentar om hur detta går till?
”Ekologiska kor får föda sin kalv i avskildhet där de får lära känna varandra den första tiden.” Under minst ett dygn. Sen får de leva med andra kalvar som också saknar sin mamma.
”Suga på en konstgjord spene.” Deras sugbehov är enormt stort. Nästan så att man kunde tro att de hade behov av att få vara kvar med sin mamma.
”När kalven får komjölk blir den friskare och växer fortare.” Komjölk är kalvens bröstmjölk. Vi känner igen fördelarna från vår egen mjölkproduktion, bröstmjölk för människobebisar. Inget annat djur dricker mjölk från en annan art. Den är som gjord för kalvens behov.
Utegång och bete under sommarhalvåret
Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor. Den som sett kor släppas ut från vinterstallet på det första vårbetet kan lätt förstå att utevistelse och motion är en del av kons välbefinnande. Kor vandrar också långa sträckor under betandet och till och från mjölkningsplatsen. Det är nyttigt och naturligt för kon. Ekologiska kor och ungdjur ska under betessäsongen vara ute på bete minst halva dygnet. På KRAV-certifierade gårdar ska korna få i sig minst hälften av sitt dagliga grovfoder genom att beta. Därför behöver en KRAV-gård mer betesmark än vad mjölkgårdar brukar ha. När korna betar i hagarna bidrar korna samtidigt till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.
”Motion, frisk luft och sol är hälsosamt för kor.” Ändå är det bara beteskrav under halva året.
”Kor vandrar långa sträckor under betandet.” Det här är kors naturliga beteende i ett nötskal och att vägra dem det hälften av året är en form av plågeri.
”Korna bidrar till att hålla landskapet öppet och att gynna den biologiska mångfalden.” Detta gör även får och hästar men enbart i koproduktionen nämns det som en anledning att döda dem.
Under vintern inne i lagården
Ekologiska kor är inne i lagården kortare tid än andra kor, även under hösten kan de nämligen gå ut en stund varje dag för att få frisk luft och motion. Lagården ska vara ren, dragfri och ljus med bra ventilation. Korna ryktas och klövarna ses om regelbundet. Då får också skötaren en kontakt med djuret vilket är värdefull för båda. Förr stod de flesta kor bundna under lagårdsvistelsen, men numera får de oftast röra sig fritt även inne i lagården och ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm. För bönder som har ett mindre antal kor kan det vara alltför dyrt att bygga om sin lagård så ännu så länge får kor på en del små gårdar stå uppbundna i lagården under vintern under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.
”Röra sig fritt inne i lagården.” Påminner om en klass med skolbarn som ”får röra sig fritt” inne i klassrummet istället för att gå ut och springa av sig på rasten.
”Ligga i bås på en bekväm madrass eller på halm.” De får ligga på betong och eftersom de ”får röra sig fritt” ligger de mjukt på bajs. Till skillnad från säg en äng.
”Det kan vara alltför dyrt att bygga om sin lagård.” Om du väljer att föda upp djur så vänta tills du har tillräckligt med pengar eller låna ihop tillräckligt så att dina djur slipper stå uppbundna, dvs utan möjlighet att ens vända på sig under ett halvår, annars gör du ingen en tjänst. ”Att vara bonde är ett kall, en livsstil”, säger bönder. Att vara bonde är ett enormt ansvar för andras liv starkt kopplat till en ekonomisk prestation, säger jag.
”Under förutsättning att de rastas utomhus två gånger i veckan.” Inte undra på att de är så glada vid kosläppet.
Förebyggande hälsovård
Grundregeln är att korna ska födas upp och leva hela sina liv på den egna gården. Då minskar risken för att smitta sprids mellan olika grupper av djur. Enstaka djur kan dock köpas in för att möjliggöra ett bra avelsarbete. Men det finns också andra saker som påverkar hur korna mår. Med rörelsefrihet, utevistelse och en diet baserad på grovfoder, samt god skötsel och bra rutiner lägger en ekologisk djurbonde grunden för en god djurhälsa.
Om ett djur blir sjukt ska det naturligtvis snabbt behandlas och få den medicin det eventuellt behöver, men djuren får inte behandlas rutinmässigt eller i förebyggande syfte med t ex avmaskningsmedel. Om kon behandlas med antibiotika eller andra läkemedel tar det dubbelt så lång tid att få sälja mjölken som ekologisk jämfört med vad som gäller för annan mjölk.
Känner du igen dig i den bild reklamen målar upp? Är det ”lite bättre” att köpa ekologiskt eller har du högre krav? Om du vill läsa mer om vad KRAV innebär för grisar och kor rekommenderar jag mitt inlägg om Ängavallen där bilden ovan är tagen!