Vilken fin påskhelg! Jag har precis lämnat en fullproppad femrummare i Umeå så här hemma känns det tomt och är lock för öronen-tyst. Ska snart hem till Bamse och min kille för det verkar dumt att vara ifrån varandra när vi inte behöver. Så skönt att vara lediga i morgon!
I fredags kväll cruisade vi runt på stan i Umeå för att se husen spegla sig i solnedgången och hade sällskap av en rund fin måne. På lördag drog hela stora påskfamiljen till stugan med undantag för min killes mamma som var hemma sjuk med hög feber. Vi grillade spett och pinnbröd och drack varm choklad i kylan. Mysigt såhär i efterhand! Värmde fötterna vid brasan och sov på soffan tills det var dags att åka tillbaka, så skönt att låta kroppen ta igen sig. Har hostat i tre veckor nu men borde enligt beräkningarna vara på bättringsvägen.
Tack vare så grymma förberedelser blev påskmiddagen en riktig festmåltid, som väntat, med tzay, hemgjord seitan, göttbullar, potatis, frukt, sill, kaviar, ärthummus, kronärtskockskräm, tunnbröd osv. Mums!
Jag har varit riktigt ledsen inför påsk och kan inte riktigt släppa allt elände vi utsätter djuren för, särskilt såhär inför högtider. Det tar sig uttryck i mängder av tweets och Instagram-uppdateringar som ifrågasätter industrins rutinmässiga djurplågeri och är inte riktat mot någon särskild, måste bara få det ur mig. Frustrationen. Den enorma frustrationen. Ett ägg är bara ett ägg för många men för mig är det en symbol för så oerhört mycket lidande. Målat med pastellfärger.